Bästa strandlöpningen

Hög tid att fortsätta med tio-i-topp listan över bästa tränings/tävlingspassen genom åren och här är faktiskt det andra från 2012 som kvalar in på listan - stranden på Isla del Holbox i Mexico!

Jag trodde nog aldrig att strandlöpning kunde bli riktigt bra, det brukar liksom alltid vara något lite fel såsom för lös sand, för hård sand och kanske framförallt lutning mot vattnet och så vidare. Men där på Holbox så fann jag paradiset för strandlöpning. Dryga 3 km fin, packad sand (krossade snäckskal typ) och helt platt, nästan som en liten strandpromenad i sanden eller hur man nu ska beskriva det. Men det gällde att vara tidigt om man ville springa nedanför alla hotellkomplex för efter åtta hade tidvattnet skurit av en passage!

Minns inte riktigt hur många morgnar jag var ute på den där stranden, var ju tyvärr en period då mitt löparknä begränsade mig, men det spelar inte riktigt någon större roll - känslan av att springa i värmen på den där stranden kommer jag alltid att minnas!

Skvallerlöpning

Turligt nog kände jag mig pigg nog för träning och ett pass skvallerlöpning blev det. Och det lite oväntat i snö. Rätt fint ute med snö och därmed ljust rätt länge. Fast backarna var inte lika fina utan typ lika jobbiga som vanligt. Så det var helt enkelt mer kvalitet på pratet än kilometertiderna. Men precis vad jag behövde efter en dag med hög koncentration och många frågor att svara på.

Hoppas nu bara att det inte blev för mycket kall luft så jag blir förkyld på riktigt utan att det kan bli mer träning imorgon och under helgen. Tänker mig intervaller på löpbandet, lite styrka i Tabataform och så mera rörlighet.

Lite extra vila

Det blev ingen särskild träningsvärk efter måndagens functional moves pass. Litet framsteg.

Men i och med att jag sovit lite dåligt och sambon varit hängig så har jag valt extra vila i två dagar. Hoppas dock på träning imorgon då jag fått inbjudan till skvallerlöpning - det vill man ju inte tacka nej till!

Imorgon kommer också förhoppningsvis nästa del av min tio-i-topp lista.

Startsträckan jag minns bäst

Stafett är alltid speciellt och jag har sprungit många och genom året sprungit både första, sista och det mesta däremellan i olika lag och naturligtvis måste en få vara med på min tio-i-topp-lista.

När det gäller förstasträckor så finns de bästa minnena från tidiga år, ja faktiskt innan jag ens blev junior. Det var vårsäsongen 1998 helt enkelt. Först en rolig upplevelse att som en av få tjejer starta ungdomskavlen på 10-mila med alla killar men det som fastnat bäst är ändå startsträckan på distriktsmatchen i slutet av maj/början av juni.

Här möttes om jag inte minns fel ungdomar 13-16 år från Västergötland, Bohuslän/Dal, Halland, Göteborg. Oslo. Ostvold och Akershus. Dagen innan hade det varit en vanlig tävling, gick rätt bra då med tror jag. I vilket fall sprang jag i Västergötlands förstalag och skulle alltså starta. Detta var en tid då det skulle stämplas med Emit och det var ganska nytt. Dessutom var det ont om stämplingsenheter så jag minns mest stor klunga och mycket trångt fram till varvning vid nionde kontrollen. Sedan tar jag ett annorlunda vägval (sneddar förbi sista kontrollen och ut på den stora stigen istället för att som samtligta andra forstsätta på elljusspåret). Sedan kan jag aldrig veta vad de andra tjejerna gjorde men när jag sneddar ner mot tionde kontrollen märker jag att det helt plötsligt är alldeles tyst. En otrolig kontrast till den stora klunga det varit innan. Plockar 10:e, 11:e och ska precis stämpla vid 12:e när en tjej kommer ifatt. Och nej det blev ingen sträcksseger, tror jag blev typ 10-15 sek efter men det jag alltid kommer att minnas är den där tystnaden där in mot 10:e kontrollen. Känsla!

En lat dag i soffan

Söndag och vilodag efter ett bra löppass med lite fartkänsla och en god trettondagsaftonmiddag igår. Jag har nu tränat i tre veckor efter den sega förkylningen och hoppas nu det kan bli lite kontinuitet i träningen.

Har ökat från135 via 162 till 210 min träning per vecka och planen för nästa är att landa på 300 min. Förhoppningsvis två pass med functional moves och tre löppass. Men också fortsätta med rörligheten.

Min bästa 5-dagarsetapp

Då var det hög tid att fortsätta med tio-i-topp-listan över minnesvärda tävlingar/träningar och dagens inlägg handlar om den troligtvis bästa etappen som jag har gjort under ett 5-dagars. Året var 2003 och mitt första år som senior. Det fanns en elitserieklass detta år med Uddevalla som centralort men jag sprang i D21E, dock var det många och många bra med i denna klass.

Startade rätt sent på första etappen och hade en bra känsla innan start, lite lagom nervös sådär. Fint väder om jag inte minns fel, men inte jättevarmt. Ska jag vara helt ärligt så minns jag inte så många detaljer från detta lopp, men lite så brukar det vara för mig om jag springer bra. Ju mindre jag minns desto mer har jag fokuserat liksom. Det som gör min dag är mitt braiga vägval på långsträckan till fjärde kontrollen och sedan i övrigt ett säkert lopp. Gör dock en liten miss ner mot nionde kontrollen och kanske missar jag här segern, vem vet (var 1:30 efter i mål). Men ändå det var en otroligt skön känsla att springa i mål på en femte plats i elitklassen som förstaårssenior!

Sedan gick det väl lite upp och ner resten av 5-dagars, men man ska ju fokusera på de braiga minnena tycker jag :-)

Dags för mer träningsvärk!

Körde ett tufft pass (för mig) i lördags med intervaller på löpbandet följt av fem Tabata intervaller. Och mycket riktigt hade jag bra träningsvärk på söndagen och sedan blev det ännu lite mer oskön på måndagen!

Avslutade dock 2012 på gymmet med fler intervaller på löpbandet och lite styrka. Och igår var det dags för ett löppass utomhus. Lite småhalt men strålande sol. Dock var min löpning inte lika strålande men höll mig ändå igång i 38 min vilket är det längsta sedan typ början av november.

Löpningen känns inte i benen idag vilket ändå kanske är ett steg framåt. Däremot kommer jag känna av dagens träning imorgon! Äntligen dags för functional moves...